dagensekot

På påskdagens morgon firade vi gudstjänst tillsammans i Voi. Lydia översatte i vanlig ordning för mig.
Det var en fin gudstjänst. Rachel ledde gudstjänsten eftersom Manasse med familj var och hälsade på Manasses mamma för helgen.


Lydia och Rachel förbered inför gudstjänsten

Eftermiddagen spenderades med de goa barnen på scripture.





På måndagen pluggade Maria och jag en hel del via skype.
Senare på dagen var jag hembjuden till Joice, en sjuksköterska som jobbade på reproduction health unit förra sommaren. Det var så roligt att få träffa Joice's familj. Hennes syster Pauline hade lagat Mahamri, en god bull-liknande litet bakverk som vi ibland fick fika på sjukhuset. Sedan lagade vi mat tillsammans.
Sami, Joice's treårige son, stod för underhållningen hela eftermiddagen igenom. Helt underbar!




Joice bodde i utkanten av Voi, i Kalolene.

Vad som är fantastiskt fint är att min vän Maria kommit till Voi! Mötte upp henne på busstorget igår. Maria pluggar ekonomi i Uppsala och ska skriva sin C-uppsats i Kenya om människors livssituation.
Riktigt fint att ha min kära vän här, Hurra!!

Idag har jag suttit i arbetsseminarium via skype uppkopplad till skolan. Alltså, dagens teknik, tjoho! Funkade jättebra!

Lydia har varit här och hälsat på idag med. Mycket trevligt!

Många superlativ här, men så är det i fantastiska Voi.



Två fina flickor.

Tjo!

På skärtorsdagen mötte jag upp Joakim, Jonathan och Andreas. Det är tre kära LAKare (det vill säga tre av de fina vännerna i Lunds Akademiska Kör, kören jag sjunger med i) som semestrat i Kenya. Tillsammans åkte vi ut till Karen Blixens kaffeträdgård i utkanten av Nairobi. Karen Blixen var en dansk kvinna som bland annat drev en kaffeplantage och som skrev Out of Africa.

Det var en härligt grön oas vi kom till. Här hade vi en heldag med sällskapsspel, mat o dryck, doftande på blommor och spatserande i trädgården. Måste varit så det kändes att vara på teaparty i trädgårdar i gammal engelsk slottsstil då det begav sig.

Två tjejer jag träffade på mfs-kursen i Göteborg i början av mars kom också förbi. De gör en studie i Naiobi angående kvinnligt entrepenörsskap. Det var skoj att träffa dem och höra hur det gick för dem och deras uppsats.






Kvällen avslutade vi med lite ost, vin och sång "hemma" på mitt hostel, ett ställe där viola och jag bodde förra sommaren, hos en liten god och söt farbror vid namn Andrew. För tilfället var det ingen annan som bodde där vilket innebar att jag hade en hel våning för mig själv med balkong där det passade alldeles utmärkt att klämma i lite extra i refrängerna.




Men om ni tycker vi verkar lata så kan jag berätta att denna slappardag var en dag för rekreation och uppladdning av energi inför vad långfredagen hade att erbjuda. Tidigt på morgonen begav vi oss nämligen till mount Kenya. Även om vi inte tog oss ända till toppen kom vi ända cirka 2800 meter högt upp över havet. Det var skönt med frisk luft och att få känna sig lite svalkad.

Grön och skön natur!


Vår guide hade mycket att berätta om växt- och djurriket på dessa höga höjder. Med på vandringen var även två rangers, då det förekommit fall där turister blivit ihjälptrampade av elefanter. Men elefanterna nöjde sig med att vinka lite glatt på avstånd till oss.




Det fanns vattenfall också!




Det var verkligen en härlig dag! Skönt med en rejäl dagsvandring i ett lugnt och fridfullt tempo med mysiga fikastunder längsmed vägen. Roligt att få sjunga lite också! Tur att Andreas kunde ta sopranstämmorna =).




Tyvärr var det faktiskt för molnigt för att vi skulle kunna se toppen av mount kenya. Därför fick vi nöja oss med att se se den på etiketten då vi avnjöt denna goda öl som avslut på en fin dag.

På påskaftons morgon åkte vi tillbaka med vår vän John till Nairobi. Därifrån tog jag sedan en buss "hem" till Voi igen. Underbart!

Hej och Glad Påsk!
Hoppas ni har en riktigt fin påskhelg!

Sist jag skrev var vi ju på kusten, så jag tänker ta vid där och berätta hur vi hade det sen.
Efter några riktigt varma nätter i vår lilla hydda flyttade vi över till ett helt litet hus som låg precis vid havet. Där fanns fläkt. Skönt. Helt underbart vackert och så göttigt med en massa rum, kök o grejer.
Anledningen till att vi kunde flytta dit var att vår vän Tim, som också genomför en studie i Maungu, kom till Diani med sin australiensiska vän Emily som jobbar med samhällsfrågor i Somalia. Vi fyra kunde dela huset. Dessutom kom VÅR holländska vän Maria (ni minns vår vän som vi åkte till Mombasa med och som dessutom jobbar med James och Esmily), och hennes engelske pojkvän Ben (som jag träffade förra sommaren som även han jobbar med wildlife works i Maungu, när han inte jobbar som ingenjör i Kitar) också till Diani. De hade sessutom med sig två spanska vänner. Så vi var ett helt gäng samlade förra helgen i Diani. Mycket trevligt!  Tillsammans hade vi en riktigt rolig dansant helkväll på "40 thieves", ett ställe med dansgolv precis vid stranden.



En snorkeltur hann vi också med, riktigt skoj. Att flyta runt under ytan, nynna på "havet är djupt" och spana på färgglada fiskar var en skön avkoppling från plugget.
Snorkelfröknar och en herre


När helgen var slut var det dags för Maria, Ben, Tim, Emily och våra spanska vänner att åka tillbaka till sina respektive håll. Maria och jag bestämde oss för att stanna några dagar till då vi hade god studiemiljö. När vi bara hade oss själva att ta hänsyn till kunde vi helt förkovra oss i studier. Emellan varven övade vi även på att stå på händer i poolen, kanske nog så viktigt =).

I onsdags flög vi från Mombasa till Nairobi, vilket varmt rekommenderas framför buss-skumpandet. Gick lite på marknaden. Tidigt på skärtorsdagsmorgon vinkade jag adjö till Maria, galet snabbt tiden gick innan det var dags för hemfärd för Marias del. Innebär även att vi är halvvägs in på kursen, halva tiden kvar på uppsatsen och halvtid i Kenya för min del.

I skrivande stund sitter jag åter i Voi. Känns så roligt att vara tillbaka! Kom fram med bussen från Nairobi idag precis innan skymning. Hann leka med barnen på Scripture mission innan jag tog påskafton på min lilla kammare.

På skärtorsdagen och långfredagen har jag umgåtts med tre vänner ur min kära kör i Lund som är på semester i Kenya. Ska berätta snart vad vi hittat på. Men nu måste jag säga Godnatt gott folk. Ty imorgon gryr en ny dag, så långt jag vet, och jag behöver sömn innan dess.

Lala salama!

Hej hopp!

Igår packade vi vårt pick o pack, sa tack och hej till de glada flickorna som jobbar på holiday village och hoppade på en matatu (liten buss) till mombasa. Vi har nämligen så klokt resonerat att eftersom maria åker hem om redan en vecka (galet fort tiden går) så måste vi ju ta oss till kusten innan dess och då vi skrivit ut våra intervjuer så kan vi ju plugga en del på stranden.

Våra vänner i Maungu träffade vi för middag på måndagkvällen, som utmynnade i en massa dans, mycket fint! Jag kommer träffa dem igen snart, det är inte långt från Voi till Maungu så får hälsa på när jag är åter i Voi. Om inte förns så till den första tjejdagen som ska anordnas (se förra inlägget). Det är alltså inte för sent om man fortfarande vill stödja detta projekt, hör av er isåfall.

På väg till färjeläget i Mombasa stannade vi till på ett megaköpcenter som kallas Nakumatt (minns att vi var på ett sådant för 6 år sen i Nairobi när saker o ting skulle inhandlas till Bogesund House). Här köpte vi de leksaker som ni hjälpt till att samla ihop till och som skolorna ska få. Det blev fotbollar, frisbees och hopprep. Hoppas ni tycker det blir bra, i Maungu letade vi förgäves på marknaden efter leksaker..



En färjefärd, matatutur plus en tuktukresa senre var vi framme vid Diani Beach. Här trivs vi bra! Pluggar och badar omvartannat. En fin kombination. Vi bor i ett litet minihus med två sängar, inte lågt härifrån finns det en byggnad med dusch, toalett och kök. Känns lite som att campa. Mysigt! Men varmt! Finns ingen fläkt så det känns lite tropiskt härinne på rummet må jag säga.

Maria i Diani!


Eftersom vi sparar in på boende så har vi unnat oss att äta på en härlig fiskrestaurang, här är vår måltidsusikt...



...god liksom firren.



Går icke att förneka att detta är en mer (studie?)stimulerande miljö än det schletna rummet på holiday village..Vi får se hur det går. =)

Hej hej!

I helgen har vi transkriberat våra 33 intervjuer vi genomförde i Mkamenyi och Kale. Så här flitiga har vi varit:



Det tar tid att transkribera! Intervjuerna har varit i snitt 20 minuter långa och utgör runt 4 A4 sidor i utskrivet format.

Esmily tog oss med till hennes mamma i lördags kväll. Det var fint. Mama Rufence bor på andra sidan järnvägen, granne med elefanterna. Man kan lätt förstå vem Esmily ärvt sin kämparglöd ifrån. Hennes mamma tillverkar tegelstenar som hon säljer för 8 kenyanska shilling styck (det vill säga typ 60 öre). Av dessa bygger hon sedan hus som kostar efter hur många tegelstenar hon använt, plus lite till. Nu hade hon nyligen fått sålt ett hus för 6000 shilling vilket är en bra månadslön! Heja mama Rufence!


Här är jag och Esmilys bonusdotter Prudence, bakom min rygg ligger Rufence hem.


Esmilys familj

Stort tack för era bidrag kära ni!
Vi har fått god respons, jätteroligt! Pengarna kommer därför räcka till något större. Igårkväll träffade vi våra vänner för att bestämma hur pengarna bäst ska fördelas.

Tidigare har de anordnat en tjejdag där de samlat tjejerna från byarna och pratat om ditt o datt som kan vara bra att prata om när man är i puberteten och allt är nytt. Nu lyder planen att Esmily och en kvinna till som vi ännu inte träffat, anordnar sådana här dagar några lördagar i rad, så att till slut alla byars flickor fått samma träff. På samlingarna kommer Esmily att prata om vad menstruation innebär och alla flickor kommer få varsin binda varpå de kommer informeras om att sådana kommer finnas tillgängliga på skolorna.

Framförallt de flickor som går på de skolor som ligger en bit ifrån Maungu har mycket svårt att få tillgång till bindor, dels för att det inte finns affärer däruppe och dels för att det är för dyrt. Flickorna använder därför tygstycken, men det är inte särskilt hygieniskt. Bindorna kommer att delas ut av Esmily till en person på varje skola som flickorna kommer veta att de kan gå till och som har deras förtroende så att de inte blygs att fråga efter binda vid behov. I och med att flickorna är unga och tyvärr ofta malnutrierade har de inte särskilt regelbunden mens. Pengarna som vi tillsammans kunnat samla in kommer därför täcka flickornas bindbehov för en lång tid framöver.

Våra vänner blev jätteglada igår och menar att det här är en mycket  bra grej att ha samlat in pengar till. Vi ska lösa själva överlämnandet av pengarna genom att James får in pengarna på sitt konto, varje månad kommer han att skicka kvitton på inköpen så vi hålls uppdaterade om hur det går. Esmily får betalt av wildlife works för att genomföra själva utbildningarna så de insamlade pengarna kommer gå oavkortat till bindor. Wildlife works har tänkt tidigare att de skulle driva något sånt här, men hittills inte haft resurser nog..

Vi hoppas att ni tycker att detta blir bra, men annars får ni höra av er så för jag över era pengar igen såklart. Vi pratade med dem om fotbollar till skolorna, men eftersom wildlife works driver en fotbollsskola så berättade de att de redan planerat att dela ut bollar till skolorna de nästkommande veckorna.

Nej, nu ska Maria och jag fortsätta plugga. Vi sitter ute på uteserveringen til vårt lilla boende, här spelas härlig pojkbandsmusik alternativt powerballader hela dagarna. Mycket stimulerande såklart! =)


Här är en bild från voi, från en lodge nära tsavo national park, där maria och jag spenderade en hel dag med (lite) plugg och bad. Vi försökte även klappa elefanterna som kom fram för att dricka vatten på eftermiddagen.

Vi hörs snart!

I onsdags morse lämnade vi Voi för Maungu med omnejd. Maungu ligger några mil mot kusten till. Här har vi kontakt med några vänner som jag lärde känna i somras. De jobbar med alla möjliga projekt i en ganska stor organisation som heter wildlife works. Några av de projekt de driver innefattar HIV/AIDS utbildning på skolorna i de kringliggande byarna. Vår uppsats handlar om hur ungdomars tankar, känslor och uppfattning kring HIV och kring utbildning om HIV. Vår förhoppning är att våra vänner här ska kunna ha nytta av det vi kommer fram till då det möjligen kan tyddliggöra vad man bör lägga fokus på i HIV-utbildning till ungdomar.



På rasterna dansas det i ring, helt fantastiska kids! De här bilderna är från skolan i Mkamenyi. Till slut hamnade även Maria och jag i ringen =).




Skolorna vi har fått komma till ligger i byarna Mkamenyi och Kale. Ungdomarna här har haft större svårigheter att uttrycka sig på engelska än vad vi upplevde att skolungdomarna i Voi hade. Som väl är har vår vän Esmily kunnat hjälpa oss med översättning.

Här är Maria och Esmily redo för nästa student som kommer för vår intervju.



Under våra promenader till och från skolorna har vi gott sällskap av våra nyfunna kamrater från skolorna. Vi har sjungit och dansat under vägen. Dock är det lite långt att gå hela vägen till Maungu, tur då att det finns piki piki, taximotorcyklar. Fantastiskt att susa fram i denna vackra omgivning, med alla kringliggande berg och grönska! Men de har fått susa fram långsamt, jag lovar mamma=), hjälm var ju inget vi hade med i packningen..

På väg hem från Kale.



Samling på skolgården i Kale.



På väg hem från Kale stannade vi till hos Esmily.
Esmily bor tillsammans med sin dotter samt en bonusdotter som hon tagit hand om. Ett övergivet barn vars föräldrar gått bort i AIDS och vars alkoholiserade faster glömt bort att ge mat. Dessutom tar hon hand om en före detta prostituerad kvinna med son. Förutom detta bedriver Esmily dessutom projekt med kvinnor, där hon uppmutrar dem till att stötta varandra och undervisar i HIV/AIDS-frågor. Hon har berättat för oss att ett stort problem för kvinnorna här är hygienen under deras menstruation, då de inte har råd till sanitetsprodukter.




Emily är en fantastisk, drivande kvinna. Därför undrar vi om ni kanske vill hjälpa Esmily att hjälpa.

En tjuga, femtiolapp eller en hundring kan göra skillnad! Speciellt härnere!

I nästa vecka åker vi ifrån Maungu igen. På måndag eller tisdag planerar vi att köpa in bindor och annat som Esmily kan tänkas behöva i sitt projekt med kvinnorna.

Beroende på hur mycket pengarna räcker till planerar vi även att köpa in fotbollar och hopprep till skolbarnen. De hade inga leksaker på skolgården.

Om ni vill vara med och hjälpa så hör av er så skickar jag kontonummer. Vi kommer vara vid internet hela helgen, håller på att transkribera våra intervjuer..

Hoppas ni mår bra mina fina!

I veckan har Manasse försett oss med goda meloner som vuxit på Bogesund farm! En fröjd att det regnar litegrann i Voi nu, det är så vackert grönt och med tanke på den vattenbrist vi fick se, kanske framförallt i Kasigau i somras, så hoppas vi att regnet gör nytta nu. Så här glada är vi!



I veckan som gått har det varit seminarie för homebased care i Voi-projektet med föräldralösa barn (se gärna hemsidan www.voi-ulricehamn.se). Mama Elisabet, sjuksköterska i Mombasa som Viola och jag fick förmånen att träffa i somras, har varit i Voi för detta seminarie. Väldigt fint att träffa henne och de andra kvinnorna i homebased care gruppen. Från sjukhuset i Lund fick Maria och jag med oss lite materiel till Kenya. Mycket av detta kommer komma till nytta i Voi-projektet och för Elisabet, resten ska vi ta med till en klinik i Marungo där vissa av våra intervjuer kommer äga rum. Tack Lunds sjukhus för allt vi fick med!

På bogesund house har vi varit och hälsat på de 50 förskolebarn som är där på dagarna. Barnen är
lika söta som vanligt, och de dansar o sjunger så fint!



I lördags fick vi skjuts av en nyfunnen vän till Mombasa. Trafiken var galen. Vår vän Maria var en god chaufför. Havet var blått och tygerna fina. En bra dag.

I söndags efter gudstjänsten och pluggplugg firade Maria och jag att vi kommit igång bra denna första vecka i Kenya och med C-uppsatsen. Därför begav vi oss till Lion Hill, där kan man äta gott samtidigt som man kan spana på elefanter. Vi har gott hopp!




Imorgon beger vi oss till Maongo för att påbörja våra intervjuer. Ska berätta mer om vår studie vid senare tillfälle. Kommer sakna vännerna i Voi, men kommer ju åter snart.

Må väl!

En liten aftonhälsning från Voi.

Det är så fint att vara tillbaka och träffa alla här igen! Hela veckan har handlat om kära återseenden och lek med goa barn. Det regnar i princip en skur varje dag, riktigt bra! Det behövs. Maria och jag har kommit igång med pilotintervjuer med skolungdomar. Ser fram emot att fortsätta arbetet med uppsatsen på onsdag. Imorgon tar vi ledigt för att spana in lite djur.
Vi hörs snart, ska försöka uppdatera här lite då och då. Kanske skriver ett resdagboksinlägg med för den som orkar läsa=)